Forskare och lärare som
en strategisk resurs
I Sverige har Befattningsutredningen i december
2007 överlämnat sitt betänkande “Karriär för
kvalitet” till regeringen. Precis som hos oss har
man konstaterat att ifall Sverige skall kunna konkurrera
med omvärlden i den globaliserade
kunskapsekonomin, måste man försäkra sig om
tillgång på arbetskraft med hög utbildning också
i framtiden. För att trygga detta krävs en attraktiv
karriärgång för forskare. Problemet i karriären
infaller efter doktoreringen vid det postdoktorala
skedet. Ett stort problem utgör också
det stora antalet tidsbegränsade anställningar. De
otydliga och otrygga anställningsvillkoren försvårar
rekryteringen till universiteten. Universiteten
måste det oaktat kunna också i framtiden
trygga en långsiktig verksamhet av hög kvalitet.
I betänkandet föreslås att den berättigade förväntan
hos doktorerna måste på ett annat sätt
än vad som är fallet i dag mötas av ett förhållningssätt,
som fullt ut erkänner dem som den
samhälleligt strategiska resurs de faktiskt är i
kunskapssamhället. Detta är också något som
understryks i den Europeiska kommissionens
rekommendation om den Europeiska Stadgan
för forskare och Riktlinjerna för rekrytering av
forskare. Det vore ytterst önskvärt att också de
finska universiteten kunde förbinda sig att följa
rekommendationerna.
Strategin verkställs med ett modernt arbetsgivaransvar
och en aktiv arbetsgivarroll i förening
med fungerande system för rekrytering,
karriär och befordran. Betänkandet kan anses
vara mycket individ- fokuserat, men samtidigt
poängteras att förhållningssättet garanterar universiteten
goda möjligheter att förverkliga sina
viktigaste uppgifter på ett kvalitativt bra sätt så
att de skall uppfattas som lockande arbetsplatser
vid tävlan om de bästa personerna både nationellt
och internationellt.
Arbetsgruppen för “Karriär för kvalitet” har
haft som stöd en annan arbetsgrupps betänkande
“Resurser för kvalitet”, där man funderat över
kriterier och modeller för resursfördelningen.
Gemensamt för dessa betänkanden är förslagen
som garanterar universiteten en verksamhet av
hög kvalitet. Att befrämja jämställdheten ses som
ett viktigt mål i båda redogörelserna och en jämställd
forskningsmiljö ses som en förutsättning.
Strävan mot mera jämställdhet i verksamheten
ses som en strävan mot en verksamhet av högre
kvalitet. Arbetsgruppen föreslår att antalet
kvinnliga professorer kunde var en kvalitetsindikator.
Befattningsutredningen föreslår fri kallelse
av professorer av underrepresenterat kön.
Det är oekonomiskt att inte tillgodose högt
utbildade kvinnors insats bättre och inte öka deras
antal också på chefsposter i en snabbare takt
än vad som sker nu.
I Finland har arbetsgruppen “Verklighet av
forskarkarriären” under ledning av undervisningsministeriet
fått i uppdrag att förverkliga en
karriärmodell bestående av fyra nivåer. Denna
grupp genomför sitt arbete enligt jämställdhetsintegreringens
princip, precis som de båda
ovannämnda arbetsgrupperna gjorde.
I enlighet med en tidigare arbetsgrupps förslag
skall kvinnors forskarkarriär och jämställdhet
under forskarkarriären befrämjas genom att
målsättningarna, vad beträffar jämställdhetsfrågor
mellan könen, fortlöpande integreras vid
utformningen av viktiga beslut gällande universitet,
högskolepolitik och forskarkarriär.
En bra personalpolitik, som befrämjar jämställdhet
med forskarna och lärarna som en erkänd
strategisk resurs, kunde också hos oss bli
en kvalitetsindikator, som styr fördelningen av
medel till forskningen.
Ragna Rönnholm
ordförande, Forskarförbundet
|