ACATIIMI 1/08 tulosta | sulje ikkuna

Forskare och lärare som en strategisk resurs

I Sverige har Befattningsutredningen i december 2007 överlämnat sitt betänkande “Karriär för kvalitet” till regeringen. Precis som hos oss har man konstaterat att ifall Sverige skall kunna konkurrera med omvärlden i den globaliserade kunskapsekonomin, måste man försäkra sig om tillgång på arbetskraft med hög utbildning också i framtiden. För att trygga detta krävs en attraktiv karriärgång för forskare. Problemet i karriären infaller efter doktoreringen vid det postdoktorala skedet. Ett stort problem utgör också det stora antalet tidsbegränsade anställningar. De otydliga och otrygga anställningsvillkoren försvårar rekryteringen till universiteten. Universiteten måste det oaktat kunna också i framtiden trygga en långsiktig verksamhet av hög kvalitet.

I betänkandet föreslås att den berättigade förväntan hos doktorerna måste på ett annat sätt än vad som är fallet i dag mötas av ett förhållningssätt, som fullt ut erkänner dem som den samhälleligt strategiska resurs de faktiskt är i kunskapssamhället. Detta är också något som understryks i den Europeiska kommissionens rekommendation om den Europeiska Stadgan för forskare och Riktlinjerna för rekrytering av forskare. Det vore ytterst önskvärt att också de finska universiteten kunde förbinda sig att följa rekommendationerna.

Strategin verkställs med ett modernt arbetsgivaransvar och en aktiv arbetsgivarroll i förening med fungerande system för rekrytering, karriär och befordran. Betänkandet kan anses vara mycket individ- fokuserat, men samtidigt poängteras att förhållningssättet garanterar universiteten goda möjligheter att förverkliga sina viktigaste uppgifter på ett kvalitativt bra sätt så att de skall uppfattas som lockande arbetsplatser vid tävlan om de bästa personerna både nationellt och internationellt.

Arbetsgruppen för “Karriär för kvalitet” har haft som stöd en annan arbetsgrupps betänkande “Resurser för kvalitet”, där man funderat över kriterier och modeller för resursfördelningen. Gemensamt för dessa betänkanden är förslagen som garanterar universiteten en verksamhet av hög kvalitet. Att befrämja jämställdheten ses som ett viktigt mål i båda redogörelserna och en jämställd forskningsmiljö ses som en förutsättning. Strävan mot mera jämställdhet i verksamheten ses som en strävan mot en verksamhet av högre kvalitet. Arbetsgruppen föreslår att antalet kvinnliga professorer kunde var en kvalitetsindikator. Befattningsutredningen föreslår fri kallelse av professorer av underrepresenterat kön.

Det är oekonomiskt att inte tillgodose högt utbildade kvinnors insats bättre och inte öka deras antal också på chefsposter i en snabbare takt än vad som sker nu.

I Finland har arbetsgruppen “Verklighet av forskarkarriären” under ledning av undervisningsministeriet fått i uppdrag att förverkliga en karriärmodell bestående av fyra nivåer. Denna grupp genomför sitt arbete enligt jämställdhetsintegreringens princip, precis som de båda ovannämnda arbetsgrupperna gjorde.

I enlighet med en tidigare arbetsgrupps förslag skall kvinnors forskarkarriär och jämställdhet under forskarkarriären befrämjas genom att målsättningarna, vad beträffar jämställdhetsfrågor mellan könen, fortlöpande integreras vid utformningen av viktiga beslut gällande universitet, högskolepolitik och forskarkarriär.

En bra personalpolitik, som befrämjar jämställdhet med forskarna och lärarna som en erkänd strategisk resurs, kunde också hos oss bli en kvalitetsindikator, som styr fördelningen av medel till forskningen.


Ragna Rönnholm

ordförande, Forskarförbundet


ACATIIMI 1/08 tulosta | sulje ikkuna