• pääsivu
  • sisällys
  • Vesa Kulmala
    ordförande
    Universitetslektorernas
    förbund

    Strategiskt stöd
    för undervisningen

    Undervisningen är nu aktuell vid universitet-en. Det har blivit självklart och allmänt accepterat att undervisningen är lika viktig som forskningen och att god forskning baserar sig på god undervisning, inte minst på god grundundervisning.

    Orsaken till det förändrade synsättet är naturligtvis pengar. Universitetens resultatavtal är i huvudsak baserade på antalet magister- och doktorsexamina. För att få mera pengar har universiteten år för år förbundit sig att producera allt fler examina. Eftersom alla har reagerat på samma sätt har universiteten tvingats inse att man med ökade målsättningar får endast samma pengar som förut, och inte alltid ens det. Enligt resultatavtalet måste universiteten före utgången av året till undervisningsministeriet inkomma med en utvecklingsstrategi för grundexamina. Därav bör framgå universitetets målsättningar och åtgärder för att utveckla grundexamina och den grundläggande undervisningen. Undervisningsministeriet kräver av universiteten att hindren för studierna minimeras och att det skapas flexibla planerings- och uppföljningssystem. Samtliga läroinrättningar skall också förbereda en undervisningsstrategi för IT- och kommunikationsteknik före år 2002.

    Det är fakulteternas uppgift att kontrollera kvaliteten på examina. Det är därför viktigt att först förvissa sig om att kvalitetskontrollen på lika premisser fungerar vid alla universitet.

    Universitetslektorernas förbund har i olika sammanhang poängterat att universitetslärarnas pedagogiska färdigheter av ovannämnda orsaker nu fått en speciellt stor betydelse. Redan nu kan många universitet erbjuda 15 studieveckors studier i universitetspedagogik. Dessa kommer i sinom tid åtminstone till en del att ingå som en permanent del i doktorandstudierna. Vid några universitet har beslut fattats om att lärarnas pedagogiska färdigheter skall ges en betydligt större vikt vid tjänstetillsättningar. När i framtiden samtliga potentiella aspiranter för en tjänst har en potentiell möjlighet att avlägga kurser i universitetspedagogik kan denna utbildning ingå som en del i behörighetskraven för universitetstjänster. Det är då de fackliga organisationernas plikt att se till att denna kompetens också beaktas i lönesättningen för en undervisningstjänst.

    Vad är det då som fördröjer studierna eller får studerandena att avbryta studiegången?

    En orsak är att det är möjligt för en studerande att ta emot många studieplatser och att byta studieplats efter en tids studier. Att man inom universiteten försöker ge studerandena en sk. mjuk start i studierna genom att formligen tugga allt färdigt för dem är inte ägnat att öka deras initiativkraft. Det är också ofta lätt att få studieveckor i de initiala studierna, vilket kan ge studeranden en illusion av att det inte krävs så värst mycket ansträngning för att få en akademisk slutexamen. Ett stort problem är också den dragningskraft som arbetsmarknaden utövar, ett problem som det är ytterst svårt att avskaffa ens med den bästa möjliga studieplanering.

    Kunskaper i universitetspedagogik ger goda färdigheter för utvecklandet av studie-planerna. Ett ytterligare bidrag till bättre universitetsundervisning är de möjligheter som nätpedagogiken erbjuder. Det är emellertid inte möjligt att sätta en kurs som sådan på nätet och de kurser som redan existerar som nät-undervisning måste ofta omarbetas betydligt för att kunna användas av inhemska studerande.

    Det behövs alltså mycket grundläggande arbete på detta område, alltifrån anskaffning av apparatur till undervisning i tekniken att planera och genomföra kurser på nätet. För att detta skall fungera optimalt behövs det mer personal och större materiella resurser. På detta område har den öppna högskolan redan tagit det avgörande steget i riktning mot nätundervisning.

    När vi arbetar för att effektivera undervisningen glömmer vi ofta den enkla sanningen att det i grund och botten är fråga om att effektivera inlärningen. Men det är en annan historia. Jag önskar alla en god fortsättning på höstsäsongen.

     

    Vesa Kulmala
    ordförande
    Universitetslektorernas förbund

    (painetun lehden sivulla 4)