Nej till högre pensionsålder!
Både EK och delar av regeringen vill
höja pensionsåldern. Det är bra att
facket har hållit sig kritisk till detta.
De senaste åren har vi sett flera dåliga,
förhastade reformer. I Hesari (www.
hs.fi; 14.02.2013) kunde vi läsa om sex olika orsaker
till varför centralorganisationerna hittills inte
gått med på några som helst försämringar. Här
kommer jag att kommentera dessa orsaker i tur
och ordning från gräsrotsnivå.
Ett! Facket litar inte på regeringen: Mycket
bra orsak. Vi på universiteten — om några — vet
att man inte kan lita på regeringen. Hur gick det
med universitetsreformen och det riktigt stora
där, dvs. säkringen av finansieringen även under
sämre tider? Universitetsindexet var en av de stora
morötterna för reformen och en av de första saker
som den dåvarande undervisningsministern lyfter
fram då reformen presenterades för pressen.
Två! Facket ser inte behovet att höja åldersgränsen
just nu: Det här är inte ett problem inom
universiteten. Tvärtom, det finns flera kategorier
som fortsätter jobba länge, något som även gäller
Akava i stort. Det finns till och med professorer
som ”inte vågar” gå i pension, eftersom
risken är stor att läroämnet dras in efter det. En
ensidig reform leder till att de som redan nu jobbar
länge, jobbar ännu längre, men andra fortfarande
går i förtidspension. Dessutom har vår biologiska
kropp — fysiskt konstruerad att hålla i ca 40 år —
inte nämnvärt förändrats, även om vi inte dör lika
unga som förut.
Tre! Regeringen vågar inte göra alltför drastiska
förändringar: Det kan vara politiskt självmord
att genomföra dem ifall det inte finns bevis
för prognoserna. Här duger det inte med luddiga
hänvisningar till ”finansministeriets beräkningar”,
utan kalkyler och prognoser bör vara transparenta.
Det blir inte bättre av att de som tydligast talar för dessa ensidiga försämringar (ofta närstående
personer till EK) många gånger lyft så hög
lön, bonusar eller optioner att de är ekonomiskt
oberoende. Dessutom går många av dessa personer
påfallande ofta i pension rätt tidigt (med hänvisning
till att just de erbjudits sådana avtal) eller
så blir de styrelseproffs. Jag undrar hur länge dessa
proffs skulle klara sig på en pension på 1500 €, där
även hyra bör betalas.
Fyra! Tidtabellen: Facket har inte bråttom i den
här frågan, utan fokus finns på lön och arbetsvillkor.
Bra prioritering! Det behövs inga piskor för
dem som inte kan jobba, utan tvingas gå för tidigt.
Här kan det dock behövas nytänkande. Piskor för
dem som inte vill sysselsätta 55—63-åringar. Då
skulle arbetsgivarna äntligen tvingas tänka kreativt
och finna lösningar för hur vi vanliga dödliga
kunde orka jobba mera. Dessutom bör riksdagsledamöternas
pensioner även diskuteras. Egentligen
kan vi börja i den ändan. Hurudan beredskap finns
det på Arkadiabacken? I Sverige kan riksdagsledamöter
lyfta pension i något år — sedan ska de ut på
arbetsmarknaden.
Fem! Konflikten om de tre utbildningsdagarna.
Det här är inte universitetssektorns största problem.
Däremot är bristen på förtroende mellan
förhandlingsparterna dessvärre ett problem som
förefaller att växa. Vi sitter alla i samma båt, men
det känns som om en del försöker få den i gungning.
Om man från EK:s håll verkligen vill genomföra
betydande reformer tillsammans med facket,
bör stilen ändra. Eftersom frågan om pensionsåldern
är EK-driven, så ligger även bollen om bättre
förhandlingsklimat hos dem. Ifall man vill förhandla
om anspråkslösa lönelyft med hänvisning
till index, då ska samtidigt lösningar som förbättrar
förtroendet upp på förhandlingsbordet.
Sex! De enskilda förbundens inflytande har
ökat på bekostnad av centralförbunden. Det här
betyder att vi kommer närmare gräsrotsnivån.
Alltså är röster som denna vara allt viktigare om
man verkligen vill uppnå förändringar. Med förbättrat
ömsesidigt förtroende, rättvisa morötter
och piskor samt ett förhandlingsklimat som kan
skapa framtida hållbara lösningar kan vi nå gemensamma
förhandlingsresultat. Bäste EK-representanter
— gå in för att de som förtjänar bäst
också jobbar längst och se till att de som närmar sig
pensionsålder VILL jobba längre. Efter det kan jag
även omformulera den kompromisslösa rubriken
ovan.
Åke finne
skribenten är agronom,
ekonomie doktor och lektor
i marknadsföring vid hanken.
- Painetussa lehdessä sivu 16
|