3/16

  • pääsivu
  • sisällys
  •  

    Ärade näringsminister, Dr. Olli Rehn

    Fredagen den 18 mars arrangerade OAJ en högskoledag för både universitet och yrkeshögskolor. På programmet stod bl.a. minister Olli Rehn, kanslichef Anita Lehikoinen, professor Mika Maliranta, Jari Kontinen från EK och Olli Luukkainen från OAJ. Min uppgift var att komma med ett inlägg till Rehns bidrag. Dessvärre fick han förhinder och understatssekreterare Petri Peltonen framförde i stället ministeriets hälsingar till åhörarna.

    Lehikoinen visade på trender i ekonomin, i synnerhet de belopp som forskningen i Finland har fått de senaste åren. Enligt henne har vi det fortfarande bra, men digitaliseringen i branschen kommer att innebära stora förändringar i framtiden. Forskarnas karriärsutsikter kommer att vara osäkra. Strukturförändringar och profilering kommer att vara i focus. Den kritiska diskussionen om nedskärningarna ville hon inte ta till sig. Personligen hade jag en fråga, men ställde den inte till henne. Den hade handlat om varför forskare och lärare inte upplevde att de såg så mycket av satsningarna på att skapa Aalto, men dessvärre nog av nedskärningarna några år senare.

    Professor Maliranta från ETLA/JY talade om ledarskap i största allmänhet, men ganska litet om ledarskap i inom universiteten. Här hann jag få upp handen i tid och kunde bidra med färska siffror om specifikt ledarskapet inom universiteteni. Enligt undersökningen jag refererade till förhåller sig över 60 % av lärare, forskare och professorer negativt till personalpolitiken och förtroendet för universitetens ledning är 1,5 på en 5-gradig skala där 5 är bra. Min slutsats i salen var att universiteten i Finland är i en ledarskapskris.

    Jag var ombedd på förhand att kommentera Kontinens och Peltonens inlägg. Jag tog fasta på varför universitetssamfundet har problem med det de borde leverera. Ett centralt problem är bristen på förtroende, dels för politikerna och dels för arbetsgivarna.

    Förtroendet för politikerna brister på grund av gravt svikna löften. Indexet skulle skydda oss från politiska nycker. I valrörelsen inför förra riksdagsvalet lovades att utbildningen skulle få vara i fred. Vad hände?

    I stället har man skurit extra mycket just i utbildningsanslagen. Målsättningar och resurser möts inte, utan förefaller vara politikernas önsketänkande. Dessutom har man mage att diskutera en höjning av riksdagsassistenternas löner samtidigt som Helsingfors universitet tvingas minska sin personal med upp 12 %. Snudd på skamlöst. Även Aalto och många andra universitet säger upp personal. Universiteten har drabbats av närmare 4000 uppsägningar de senaste åren (se Acatiimi). Hade Rehn varit där hade jag gärna hört vem han skulle vilja satsa på för att skapa innovationer och bättre forskning: riksdagen eller universiteten. Dessutom hade jag frågat hur många som fått gå från riksdagen de senaste åren.

    Eftersom Peltonen poängterade kommersialisering av innovationer betonade jag behovet av fungerande affärsmodeller. Tron på innovativa produkter (jfr Nokia) blir lätt alltför stor i Finland. Det är affärsmodellerna och sättet att tänka som är i nyckelposition. I diskussionen pekade jag på företag som lyckats globalt med att sälja produkter med rätt dålig kvalitet som konsumenterna älskar (IKEA, H&M, Biltema, Clas Ohlson från Sverige samt Gigantti och Dressmann från Norge nämndes). Finlands lista är ganska kort.

    Förtroendet för arbetsgivarna brister på grund av ett allt sämre förhandlingsklimat. Här sträckte jag ut en välkomnande hand mot Konttinen och gav honom stöd i frågan om att skapa långsiktighet och förtroende. Om lokala förhandlingar blir viktigare är just förtroende i nyckelposition för att lyckas. I Tyskland har man lyckats skapa ett förtroende som sedan utnyttjats framgångsrikt. Tyvärr finns inte det förtroendet, eftersom förtroendemännen inte får tillräcklig information för att kunna förhandla och personalen saknar transparens i förändringsprocesserna. Dessutom lyfte jag fram det allra senaste fula tricket att smyga in en ny klausul om vem som äger rätten till det material läraren/forskaren tar fram. Detta är extra fult dels för att det strider mot den allmänna uppfattningen om lärarnas rättigheter, dels för att vi då vi övergick till att lyda under arbetsavtal kom överens om modellavtal. Så gör man inte. Det är falskt och undergräver förtroendet.

    Således, bästa Dr Rehn. Nu har du fått en översikt av dagen du missade. Jag hoppas att någon tipsar dig om denna kolumn!

    Owal group, 18.3.2016

    Åke Finne
    agronom, ekonomie doktor och lektor i marknadsföring vid Hanken

    • Painetussa lehdessä sivu 20