Vad är samhällelig växelverkan

Enligt lagen bör universiteten samverka med det övriga samhället samt främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. Då samhället finansierar två tredjedelar av universitetens verksamhet är det rentav medborgarnas plikt att vänta sig att verksamheten leder till konkreta resultat.

I sin rapport 5:2013 beskriver Rådet för utvärdering av högskolorna universitetens olika sätt att tolka begreppet samhällelig växelverkan. Detta uppfattas antingen som en separat serviceuppgift eller något som ingår i den nytta som samhället får av utbildning och forskningsrön.

Universitetens finansieringsmodell varken mäter eller belönar denna växelverkan. De resurser som satsats på växelverkan återbördas inte till universiteten. Ur finansieringsmodellens synvinkel avslutas processen när en vetenskaplig studie blivit godkänd. Tillämpandet eller förmedlandet av forskningsresultaten utanför universiteten har ingen prislapp.

Man har dock börjat diskutera möjligheten att ta med växelverkan i finansieringsmodellen, vilket torde stöda utvecklandet av uppgiften. Samtidigt bör man dock komma ihåg att om denna tredje uppgift sköts riktigt professionellt bör den medräknas i personalens arbetstid.

Universitetsanställda uppträder regelbundet som experter i media när det gäller att förklara och tolka orsaker till diverse konflikter. Konstundervisningen för sin del påverkar samhället i och med att konstnärerna berikar medborgarnas liv, uppmuntrar till kreativitet, ifrågasätter konventioner och förstärker samhällets pluralism och därigenom demokratin.

I känsliga teman som rasism och religionsforskning har hotbilderna ökat i oroväckande grad. I en demokrati bör forskarna kunna rapportera om sina forskningsrön i offentligheten. Således bör universiteten både som arbetsgivare och med tanke på växelverkan göra allt för att trygga personalens säkerhet. Östra Finlands universitet stödde exemplariskt sina forskare inför yttre hot.

Om den samhälleliga växelverkan betraktas genom grunduppgifterna, heter nyckelordet kvalitet. Enligt RUH:s rapport hänvisar universiteten dock oftast bara till undervisningens och forskningens volym. I synnerhet undervisningsvolymen bör ändå fortfarande utökas. Av universitetens uppgiftsbeteckningar hänvisar i dag endast hälften till undervisning och forskning. Vid sidan av kvantitet bör man också rapportera om kvalitet. När man jobbar för kvalitet är det också viktigt att informera om lyckade åtgärder.

Ifall Finland vill uppnå framgång är långt förädlade produkter, innovationer och nya immateriella tjänster livsviktiga. Dessa kan klara sig i den globala ekonomiska konkurrensen endast då kunnandet representerar världens toppnivå. Därför spelar universitetens samverkan med samhället en avgörande roll för Finlands framtid.

Intressanta samhälleliga utmaningar kan även representera andra än våra egna områden. Tänk bara på UArctic-nätverket. En del av våra problem är ändå globala. Den ekonomiska recessionen, ungdomsarbetslösheten, virusinfektioner, den globala klimatförändringen och miljöproblemen är utmaningar av megaklass, som vi kan bemöta endast tillsammans med forskare och medborgare i de utvecklande länderna. Sannolika medel är då nya värderingar och teknologiska lösningar. Med andra ord samhällelig växelverkan.

Seppo Sainio
ordförande, Förbundet för undervisningssektorn vid universiteten YLL

• Painetussa lehdessä sivu 5