Sveriges universitetslärare kräver fler fasta jobb
Var tredje anställd vid svenska universitet och högskolor
har en visstidsanställning.
— Det är oanständigt och äventyrar kvalitén, fastslår
Git Claesson Pipping, förbundsdirektör vid SULF.
De svenska universitetslärarnas fack motsätter sig
också ett kritiserat förslag om bildandet av stiftelsehögskolor.
Det i särklass största mediala evenemanget
i Sverige är den så kallade
Almedalsveckan i Visby varje sommar.
Där träffas journalister, politiker,
organisationsfolk och lobbyister
i en salig samling.
Den gånga sommaren fick Sveriges universitetslärarförbund,
SULF, mycket stort genomslag i media
för en rapport förbundet tagit fram. Den visar att i
snitt 33 procent av den forskande och undervisande
personalen vid landets lärosäten är tidsbegränsat anställda.
— Då ska man veta att doktoranderna är undantagna
från undersökningen. Det är i Sverige lagligt
möjligt att vara begränsat anställd i över 20 års tid,
vilket ju går bakom varje anständighets gräns! konstaterar
Git Claesson Pipping.
Förutom att detta innebär ett stort problem för
den enskilda, skadas också akademin i dess helhet,
anser SULF.
— Tidsbegränsat anställda omfattas inte av kravet
på högskolepedagogisk utbildning och ges inte heller
möjlighet till kompetensutveckling.
— Otrygghetsfaktorer leder till stress och till ett
sämre jobb. Som lärare vet du inte om du ska ha samma
kurs en gång till och osäkerhet är menlig även för
forskningen, som ju måste vara långsiktig.
Risken är stor för brain-drain med de nuvarande
otrygga anställningsförhållanden, menar SULF. Även
jämställdheten hotas.
— För tio år sedan gjorde institutionen för fysik vid
Stockholms universitet en undersökning bland doktoranderna.
Det visade sig att 100 procent av kvinnorna
tänkte lämna akademin efter doktorsexamen...
SULF vill att antalet tidsbegränsade anställningar
vid de svenska lärosätena halveras.
Därtill vill förbundet att alla meriteringsanställda
ska ha rätt till prövning för tillsvidareanställning.
Anmält till EU
— Vi har dessutom anmält Sverige till EU-domstolen
för brott mot unionens visstidsdirektiv. Nu har den
bett regeringen förklara sig, berättar Git Claesson
Pipping.
I sin höstbudget säger den svenska regeringen
(bestående av moderaterna, folkpartiet, centerpartiet
och kristdemokraterna) att man "avser att följa" hur
lärosätena följer målet att meriteringsanställningar
inte bara ska följas av ytterligare tidsbegränsade anställningar.
— Vi blev så klart väldigt glada, men vad det betyder
är ju ännu osäkert, kommenterar SULFs förbundsdirektör.
I en annan fråga har dock förbundet redan vunnit
viss framgång. Det rör regeringens förslag till inrättande
av högskolestiftelser.
— Vad det handlar om är att man vill ändra i stiftelselagen,
förklarar Git Claesson Pipping och fortsätter:
— Som lagen ser ut idag råder väldigt höga krav på
kapital i stiftelser. Men de föreslagna "högskolestiftelserna",
skulle inte behöva ha något eget kapital alls.
Kritik
Regeringsförslaget har dock mötts av ett kompakt
motstånd från så gott som alla remissinstanser. I slutet
av oktober backade regeringen och beslöt att frågan
nu måste utredas vidare.
Varför "sågar" då SULF det förslag som finns, i
form av en departementspromemoria?
— Därför att det är oklart på i stort sett varenda
punkt. Vad ska hända med anställningstryggheten,
den akademiska friheten, pensionerna, studenträttigheterna
etcetera?
I vilken mån har ni i SULF tittat på Finland, där
ju universiteten numera har status som självständiga
enheter?
— Vi följer noga utvecklingen och blev rätt
chockade när våra finländska vänner berättade om att
det nu blivit svårare att arbeta fackligt.
— I Sverige har vi dock ett litet annat system; De
fackliga rättigheterna är exakt likadan för såväl statlig
som privat sektor. Det statliga kollektivavtalet är
dock bättre därför att man inom staten kan räkna in
all sammanlagd statlig anställningstid vid fråga om
uppsägning.
Nu har faktiskt Sverige redan idag stiftelsehögskolor.
Redan 1994 ombildade den dåvarande borgerliga
regeringen Chalmers tekniska högskola i Göteborg
samt Högskolan i Jönköping till stiftelser.
Från de så kallade löntagarfonderna fick de 1, 6
miljarder kronor respektive 120 miljoner kronor i stiftelsekapital.
— Utredningar har visat att skillnaden inte blev så
stor. Det handlar ju bara om två av ungefär 40 svenska
lärosäten och de har varit tvungna att i stort sett
göra det samma som alla övriga, förklarar Git Claesson
Pipping.
Medlemsökning
SULF har knappt 20 000 medlemmar och organiserar
alla som arbetar med undervisning och/eller forskning
vid Sveriges lärosäten. Förbundet tillhör Saco
(motsvarigheten till vårt AKAVA) och har den senaste
tiden kunnat glädja sig åt viss medlemsökning.
— Så bilden av att facket rasar stämmer inte, påpekar
Git Claesson Pipping och tillägger att de förbund
som tappat de senaste åren återfinns inom centralorganisationerna
LO (motsvarar vårt FFC) samt TCO
(vårt STTK).
Fördelningen av forskningsmedel är en viktig
framtidsfråga för SULF. Den så kallade Excellensutredningen
visar att Sverige halkar efter.
— För stor del av forskningsmedlen tilldelas idag
efter externa ansökningar. Det handlar om 57 procent.
— Vi vill istället se 60 procent i direkta anslag och
att en del av forskningsmedlen kopplas till grundutbildningen
så att undervisningen kan drivas på vetenskaplig
grund.
Frågan om kollegialitet är också viktig för SULF.
Nyligen gav man i diskussionssyfte ut en skrift i ämnet
av Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria
vid Stockholms universitet.
— Utvecklingen går mot ökad styrning enligt
management-modellen. Men vi är övertygade om att
besluten fattas bättre av vetenskapligt kompetenta
personer i grupp än av enskilda befattningshavare.
Vad har då SULFs förbundsdirektör, som för övrigt
mellan åren 1987-88 verkade som svensklektor i
Tammerfors, för slutord till de finländska läsarna?
— Att gräset inte är grönare här på andra sidan
Östersjön!
text och foto Sören Viktorsson
- Painetussa lehdessä sivu 42
|