Utsikter med FoU-programmet som bas
Tilliten till vetenskap är både stark och välförtjänt. Världens lyckligaste och sjätte mest innovativa nation finansierar FoU-verksamheten med rekordstora belopp samtidigt som välfärdssamhället drar åt svångremmen.
översättning leena-maija åberg-reinke
Besluten gällande investeringar och anslag för åren 2024-2027 fattades i fjol. Nu gäller det att allokera finansieringen under de kommande åren. Nästa finansieringsrunda har förberetts i samarbete mellan UKM och Arbets- och näringsministeriet som tillsatt en representativ finansieringsgrupp. Arbetsgruppen har som uppgift att förbereda en finansieringsplan till Forsknings- och innovationsrådet, som sedan ska bifoga sitt eget uppslag till budgetförslaget . Det parlamentariska programmet verkar förverkligas i sin helhet, eftersom företagen har rentav överskridit sin andel som bör motsvara 2/3 av finansieringen av FoU-tillskottet.
Förslaget ger en antydan om den nyligen publicerade planen för den offentliga ekonomin för åren 2025-2028, med hjälp av vilken en stor del av finansieringen allokeras: Business Finlands och Finlands Akademis fullmakt att bevilja anslag höjs samtidigt som medfinansieringen i EU-forskningsfinansieringen ökas. Som nya element kommer man att investera i delad infrastruktur, i synnerhet i högpresterande datoranvändning som lämpar sig för artificiell intelligens; likaså riktas medel till högskolornas, forskningsinstitutens och företagens gemensamma FoU-projekt samtidigt som ett nytt doktorsprogram ska främja personalreformerna vid forskningsinstituten.
För att FoU-satsningarna ska resultera i ekonomiskt framgångsrik verksamhet i samma utsträckning som i jämförbara länder, måste de immateriella investeringarna ökas i Finland. Det innebär genomtänkt utnyttjande av upphovs- och industrirättigheter samt att dessa länkas till finaniseringsmöjligheterna i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Att kombinera FoU med affärskunnande på ett kreativt sätt är mer eller mindre nödvändigt.
Den kommande offentliga finansieringen är i första hand konkurrenssatt och dess allokering förutsedd. En följd av den allt större andelen projekt är att antalet visstidsanställningar kommer att öka. I finansieringen beaktas inte målsättningen att höja utbildningsnivån, som i sig skulle kräva årliga investeringar i miljonklass under de kommande 10 åren, även om produktiviteten i undervisningen skulle förbättras med råge. Studerandenas utkomst kan utgöra en flaskhals för utexaminering inom utsatt tid.
Vi bör nu förvalta vårt pund rätt. Förmår universiteten skapa en kombination av vetenskapens frihet och en sporrande inlärningsmiljö samt en lockande akademisk karriär med konkurrenskraftiga löner? FoU har nu en utstakad riktning, och därför borde man på allvar överväga att öka universitetens fria finansiering, så att dessa själva ska kunna avgöra hur de vill uppnå de mål som ställts för samarbetet.