Über Geld spricht man nicht, Geld hat man
Det traditionella tyska talesättet „Om pengar talar man inte, pengar har man” stämmer speciellt dåligt vad finska universitet beträffar. Pengar är ett ständigt förekommande tema, och i allmänhet talar man om brist på pengar, hotande brist på pengar eller byråkratiska svårigheter med användning av resurserna.
Text santeri palviainen Översättning leena-maija åberg-reinke
I ändan av tunneln väntar en vandring i mörker med tiggarstav i handen, om man inte gör det omtalade någonting. Här kan man mata in trollformeln för respektive universitet, fakultet, institution eller enhet, och den ska gärna vara lika med resultat och därmed mera pengar, eller rätta till underskottet.
Den resultatorienterade finansieringsmodellen är en finländsk specialitet i internationellt avseende. En betydande del av universitetens finansiering kommer från avlagda examina, forskningspublikationer och åtgärder gällande strategiska tyngdpunkter.
Den nya finansieringsmodellen för perioden 2025-2028 är under arbete. Kommer indikatorerna att förändras igen?
Resultatet dvs. avlagd examen eller publicerad artikel säger i sig ingenting om kvalitet eller effekt. En examen är ju ett papper med universitetets stämpel på (eller nåja, idag ett digitalt certifikat) som bestyrker att vissa studier har blivit avlagda. Om prestationens kvalitet säger den kvantitativa indikatorn ingenting.
Det verkar som om ”undervisningens kvalitet” är något som diskuterades under föregående årtionde. Förra årtiondets effektivitetsmätare (studerande som avlagt 55 studiepoäng per år, det i resultatförhandlingarna överenskomna antalet lägre och högre högskoleexamina m.fl.) har ersatt diskussionen kring högklassig utbildning. I bakgrunden finns implicit tanken om att undervisningen är högkvalitativ om kvoten gällande utexaminerade studerande blir fylld.
Världen har förändrats också i det hänseendet att även i universitetsundervisningen står kvalitet och pedagogik mer i centrum än under förra århundradet som faktiskt slutade för länge sedan. Jämfört med tidigare ökar uppskattningen av pedagogiskt meningsfull undervisning. Världen förändras långsamt, och i universitetssamfundet finns säkerligen fortfarande medlemmar som inte upplever något djupare samband med att ge högsta undervisning. Nu är det dags för universiteten att aktivt börja stödja undervisnings- och forskningspersonalens pedagogiska utbildning.
