Mot mer rättvist ledarskap
Nyligen presenterade professor Pekka Mattila sina iakttagelser om gott ledarskap. Ett av de tecken på gott ledarskap som han tog upp var strävan till rättvisa.
text marjo-riitta diel Foto heli sorjonen photography Översättning leena-maija åberg-reinke
Rättvisa anges som en av de viktigaste faktorerna som de anställda uppskattar. Rättvisa är förklaringen till varför folk trivs på arbetsplatserna eller varför man lämnar jobbet. Orättvisan gör individen arg, håller hen vaken på morgonsidan och i värsta fall gör hen bitter eller sjuk. Också utomstående betraktare uttalar sig bakom ryggen, förtroendet faller och atmosfären på arbetsplatsen lider.
Varför är blotta strävan till rättvisa tillräcklig för att definiera gott ledarskap eller chefskap?
Mycket gott får man till stånd genom att korrigera beslutsprocesserna och planera principerna för utdelningen av förmånerna på ett schysst sätt. Man får och bör ta korrigeringssteg när det uppdagas problem. En större utmaning är att säkerställa att de anställda upplever det vardagliga chefsarbetet och möten med chefen samt kommunikationen på arbetsplatsen som rättvisa.
Rättvisa är en svår gren. En ansenlig del av den bestäms i betraktarens öga. Man har bråttom, och cheferna står i korselden mellan förväntningar och krav. Det som en upplever som orättvist kan för en annan betyda att de individuella behoven beaktas. Ett beslut som känns marginellt kan vara av stor betydelse. Somliga funderar gång på gång på tyngdpunkten i en bisats medan andra struntar i detaljer.
I arbetet för rättvisa har man hunnit långt om de grundläggande spelreglerna på arbetsplatsen är i ordning och chefen förmår reflektera över sitt eget arbete och mötena med sina underlydande. Hurdan chef vill jag vara? Ur vilken synvinkel betraktar människorna kring mig mitt agerande som chef? Hur påverkar mina ord och handlingar mina underlydande och deras jobb, på vilka sätt kan man tolka mitt agerande med olika positioner som utgångspunkt? Hur ska jag ta upp i synnerhet besvärliga saker?
Rättvisan har tillit som sin parhäst. De anställda känner inte alltid till orsakerna och motiveringarna till beslut och handlingar, och ibland höjer man ögonbrynen och ifrågasätter chefernas förehavanden och uttalanden. När chefen ändå har klargjort att hen har rättvisa som målsättning, kan de anställda lita på att det finns god vilja även bakom svåra beslut, handlingar och ord. En medveten strävan till rättvisa räcker till.
