Tusen nya doktorer – borde vi bli oroliga?

Lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024-2030 innebär en ökning motsvarande ungefär 280 miljoner euro i offentlig FoUI-finansiering år 2024.

översättning leena-maija åberg-reinke

En betydande del av ökningen riktas till ett så kallat pilotförsök i doktorandutbildning, vars syfte är att öka antalet doktorander och således även antalet personer med forskarutbildning med ett tusen inom loppet av cirka fyra år. Borde vi bli oroliga?

Trots att det ingalunda är självklart att det går att hitta ett tusen motiverade doktorander till dessa nya öppna studieplatser – och inte heller att man kan erbjuda dem alla tillräcklig handledning – behöver vi inte oroa oss alltför mycket. Allokeringen i sig är väl motiverad. Finlands internationella framgång baserar sig fortfarande på högt kunnande.

Med tanke på Finlands konkurrenskraft är det välmotiverat att öka detta kunskapskapital. Personer med forskarutbildning gjorde en insats motsvarande bara cirka åtta procent av FoUI-årsverken inom den finländska företagssektorn. Med andra ord finns det utrymme för tillväxt.

Utmaningarna av i dag och i morgon är allt mer komplexa och kräver mångvetenskapliga och systemiska lösningar. I samband med forskarutbildningen utvecklar doktoranderna förutom ett gediget substanskunnande också många nödvändiga generiska färdigheter som är viktiga när det gäller att gestalta och förstå komplexa utmaningar samt söka lösningar till dessa. Analytiskt och kritiskt tänkande, problemlösingsförmåga,  förmåga till mångvetenskapligt och självständigt arbete – bara för att nämna några.

Litet bekymrad ställer man dock frågan om tillräckligt många av de nya doktorandplatserna allokeras till humaniora och statsvetenskaper. Det är ändå rätt och i enlighet med Forskarförbundets målsättningar att tilläggsresurser riktas uttryckligen till nya anställningsförhållanden för doktorander. Om ännu tillräckligt många nya doktorander skulle få inträde till mångvetenskapliga forskningssamfund för att kunna göra nya disruptiva forskningsrön, skulle det vara värdefullare än en  lottovinst för den finska vetenskapen.

Senaste på svenska

  • Vaihtelevat viittauskäytännöt tietokirjallisuudessa

    Tekijänoikeuksien kunnioittaminen ja viittauskäytännöt ovat tietokirjoittamisen perusasioita. Suomen historian jännät naiset -teoksen aiheuttama monivaiheinen mylläkkä on kuitenkin saanut monen kokeneenkin kirjoittajan epäilemään sitä, osaako näissä asioissa sittenkään toimia aina oikein.