Viktiga beslut vid universiteten
Vid universiteten fattas två slags beslut som är av avgörande betydelse för deras framgång: hurdan personal som anställs och hurdana studenter som antas. Kvaliteten på universitetens undervisning och forskning är en direkt följd av dessa val.
Svensk översättning Leena-Maija Åberg-Reinke
Visserligen har universiteten börjat tillämpa även nya tillvägagångssätt i samband med anställning av personal, men vid besättandet av tjänster utvärderas fortfarande i stort sett samma egenskaper hos de sökande som gällde i början av universitetsväsendets historia. Således utvärderas ofta den sökandes vetenskapliga kompetens och undervisningsförmåga, hens samhälleliga uppgifter och potential som forskare eller lärare, samt som nytt bedömingsområde förmågan att skaffa extern finansiering. När universiteten lyckas i rekryteringen av personal, är också det första viktiga beslutet lyckat.
Däremot har det andra beslutet dvs. urvalsmetoden, upplevt en omvälvning. Länge valdes studenterna utgående från ett urvalsprov som baserade sig på den egna branschens litteratur, vilket beroende på studieområdet kunde innebära ett tämligen omfattande läspaket. Urvalsproven används fortfarande, men nästa steg blev utvecklandet av betygsantagning, och antalet studenter som redan avlagt en högskoleexamen begränsades i studentantagningen. I år förnyades urvalsproven igen. I vårens andra gemensamma ansökan ersattes de tidigare cirka 120 urvalsproven med nio nationella urvalsprov genom vilka man kunde söka till ett flertal olika utbildningsområden och olika universitet. Vid sidan av dessa har det också funnits den sk. öppna universitetsleden, m.a.o. en möjlighet att bli examensstuderande på basis av framgångsrika studier vid öppna universitetet.
I sin halvtidsöversyn i april drog regeringen linjerna för sina tillväxtåtgärder, enligt vilka det ska bli möjligt att avlägga hela högskoleexamina vid öppna universitet och öppna yrkeshögskolor, samtidigt som betalningsregleringen gällande universitetsstudierna ska luckras upp. Detta har väckt en hel del diskussion och lett till åsiktsyttringar både för och emot också inom universitetssamfundet. Ifall förberedandet av denna tillväxtåtgärd framskrider skulle det vara önskvärt att universitetssamfundet kunde delta i diskussionen med bästa möjliga verksamhetsmodell som mål. Universitetssamfundet har ju gott om kunskap gällande effekterna av olika urvalsmetoder.
