Vad vill vi i själva verket?
Riksdagsvalet hägrar i april, och på olika håll kryllar det av gissningar/önskelistor gällande grunden för nästa regering. I samband med valet 2015 fördes en kampanj vid namn Utbildningslöfte, men den glömdes snabbt bort inom regeringspartierna.
Översättning leena-maija åberg-reinke
Åtgärderna blev en djup besvikelse för universiteten och hela forskningsfältet, och detta sitter fortfarande kvar i minnet. Det spekuleras alltjämt kring nedskärningarna beroende på vem man frågar.
I diskussionen kring finansieringen av utbildning och vetenskap måste hela utbildningskedjan från småbarnspedagogik till universitet absolut vara synlig. Det är uppenbart att om någon länk i kedjan blir förfördelad syns det – omedelbart eller med en viss fördröjning – även i högskoleutbildningen. Att satsa på utbildning och vetenskap är nödvändigt speciellt av den orsaken att också våra jämförelseländer har gjort det, och i ljuset av statistik har vi ohjälpligen hamnat på efterkälken.
I diskussionen kring finansieringen av utbildning och vetenskap måste hela utbildningskedjan från småbarnspedagogik till universitet absolut vara synlig.
Det har också sagts att vi borde kunna åstadkomma mer med samma (eller helst med något mindre) finansiering och att man säkert kunde fila litet på handlingssätten. Och digitaliseringen då, kan den faktiskt inte sänka kostnaderna? Allting kan alltid ifrågasättas, men det är klart att arbetet vid universiteten inte är detsamma som för tjugo eller ens tio år sedan. Brytningen i arbetet syns även vid universiteten.
Brytningen i arbetet syns även vid universiteten.
Vad önskar då universiteten och forskningsanstalterna av riksdagsvalkandidaterna och de partier som ska bilda den nya regeringen? Universiteten borde kunna koncentrera sig på sin grundverksamhet med tillräcklig finansiering som baserar sig på resultaten av examensutbildning. Dessutom borde antalet lärare och forskare samt en tillräckligt stor stödpersonal motsvara det ständigt ökande behovet.
Forskningens betydelse för vårt samhälle ska inte heller underskattas, varför också forskningsanslagen för Finlands Akademi bör ökas och grundfinansieringen för universiteten förstärkas i motsvarande grad. Den nya FUI-lagen är i sig en positiv signal. I den enkät som OAJ nyligen riktade till beslutsfattarna inom partiorganisationerna kom det fram att partierna tänker rätt lika om vikten av FUI-satsningarna och konkreta åtgärders synlighet i regeringsprogrammet.
En vink till kandidater som inriktar sig på framtiden: varje euro som investeras i utbildning genererar välstånd även framöver.