Vad innebär bildning?
Så här under temaåret för bildning har jag försökt bilda mig själv och ta reda på vad begreppet innebär. Att finna en definition verkar utmanande.
Översättning Leena-Maija Åberg-Reinke
Bildning anses bestå av utbildning, kännedom om vetenskap och konst samt hänsynstagande av andra människor. Bildning också lever och förändras i takt med med samhället. Den brukar indelas i kunskapsmässig, etisk och samhällelig bildning.
Det finns ett begreppsmässigt samband å ena sidan med bl.a. det tyska ordet Bildung, alltså en uppfattning om människan som ett väsen vilket ständigt utvecklar sina förmågor, och å andra sidan det engelska begreppet civilization, enligt vilket bildning är lika med landvinningar inom vetenskap och konst. Begreppet civility innebär att bildning ses som en princip vilken upprätthåller den demokratiska kulturen.
Bildning är inte längre ”inlärd boklig kunskap”. Väldiga digitala kunskapsförråd bär vi med oss i fickan. Generativ artificiell intelligens förädlar ofta den existerande kunskapen till en form som vi lätt kan tillgodogöra oss.
”Bildning innebär inte bara att utöka sina kunskaper och färdigheter; bildning är lika med djup förståelse för mänsklighet, kultur och samhälle.” ”Vetenskapen utgör bildningens hörnsten. Vetenskaplig forskning öppnar nya vyer för oss, avslöjar komplicerade sammanhang och erbjuder lösningar till vår tids största utmaningar.”
Psykolog Pekka Sauri sammanfattar bildningen med tre ord: bildning är kommunikation. Vår tids stora utmaningar känner inte till några geografiska eller knappast andra gränser heller, och de består av komplicerade helheter och samband. Det finns redan gott om kunskap att möta dem med, men att verkligen lösa problemen torde ännu kräva många gränsöverskridande helheter.
Vi behöver kunna lyssna på andra med öppet sinne och försöka förstå motparten: hens synpunkter och avsikter, samt betydelsen bakom dessa. Med andra ord behöver vi växelverkan, bildning.
Här kommer jag att tänka på den grekiska filosofen Zenons konstaterande: ”Vi har två öron och en mun, så vi borde lyssna mera än tala.”
Det akademiska året kommer att medföra reformer i doktorandutbildningen, rumsprogram, en reform av urvalsprov, större antal studerande och kollektivavtalsförhandlingar. Alltså många möjligheter att ”sopa mattan med bildning” eller sedan försöka öka bildningen. Jag tillönskar hela vetenskapssamfundet ett av ökad bildning präglat akademiskt år 2024-2025.
